Visste du att i början på 1900-talet levde 3 utav 4 svenskar i byar ute på landet.
Idag ca 100 år senare lever fler än 3 av 4 svenskar i urban miljö (så kallad tätort/städer).
Dvs. över 80% av befolkningen i Sverige, bor idag på sammanlagt ca 3% av Sveriges landyta. Hur skedde detta & vad innebär det?
En gång i tiden, stod solen strålade över de svenska byarna och midsommarstången reste sig stolt mot skyn, där frodades engång livet, men i en tid då monarkin regerade skulle skiftesreformerna innebära en mäktig förändring, en förändring som skulle svepa över landsbygden och skapa en episk omvandling. Vilket senare den stora diktaren Erik Axel Karlfeldt så poetiskt skulle fånga : ”Den gamla byn, den svenska byn, står tyst med tomma hus. Ej reses majstång mer mot skyn, ej tänder kvällens ljus.”
För att förstå vad en svensk by är, bör vi först förstå vad en gård är. En gård är en bebyggd tomt, knuten till jordbruk. Men en gård är också en samling människor, vanligtvis en kärnfamilj. Gården är självständig och självförsörjande, ett hushåll i sig. Till gårdarna är ägor, arrenden, skatter, plikter och rättigheter knutna.
Sedan 1000-talet har Byar, eller byalag i Sverige varit bestående av gårdar som låg nära varandra och i vissa fall samarbetade i förvaltningen av gemensamma tillgångar och skyldigheter inom jordbruket och byn. Byarna hade informella och formella sätt att fatta gemensamma beslut kring arbetsgemenskap, fester. Allt detta var viktiga delar i bylivet som ofta också präglades av släktskap. Med tiden växte gårdarna och blev till större samhällen, som så småningom utvecklades till byar och genom århundraden även till städer. Byarna utgjorde därmed grundstenen för stadens framväxt.
Medan byar avbefolkades i samband med skiftesreformerna, växte vissa städer sig sig allt större mellan 1600-1800, även ständerna utökades från tre till fyra (adel, präster, borgare & bönder) under denna tid. Vi kan även ana att samhällsklasserna utvidgades från fyra till fem (med ny arbetarklass som tillskott) eftersom skiftesreformerna gjorde många sysslolösa vilket gynnade industrierna som anställde den nya arbetskraften.
Det var samtidigt en tid då vissa bönderna fick bättre förutsättningar pga. större gårdar men framförallt fick stora delar av Svenska folket blicka mot nya horisonter även runt Sveriges landsbygd. Totalt sett skulle dock gamla gårdar, som en gång var hem åt så många, bli tysta och övergivna, och än idag viskar vinden i ödsliga rum på Svenska landsbygden.
Samtidigt som en ström av människor sökte ny tillvaro inom Sverige, flyttade andra längre bort från det bekanta. De nya jordlösa och fattiga, som fann sig utan mark att bruka och bostäder att kalla sina egna, deras ögon vände sig inte sällan mot fjärran länder, där nya liv och drömmar väntade. Amerika, med sin lockelse av frihet och möjligheter, blev en magnet för de modiga och äventyrliga.
I takt med att resurser och råvaror centraliserades i de växande städerna, förändrades landsbygden och familjeband. Förändringen spred sig över landet som en våg av transformation. Små byar som föddes ur sammanhållning och festligheter, gick mot allt fler insikter om att inte längre vara mittpunkten och numera vara avlägsna från dom nya blomstrande centrumen i städerna och fick kämpa allt mer med den kärva verkligheten . Landsbygden glesnade mer och mer i samband med skiftesreformen som även gödde Industrier som la handen om den nya arbetskraften.
Men i denna avlägsna historien utspelades ett dramatiskt kapitel, där storskiftsreformen (1749) trädde fram på scenen som politisk reform, men indirekt som en reaktion på det förödande ryska kriget (1741-1743) och ett långvarigt stråk av ekonomiska bekymmer. Dessa utmaningar hade en betydande inverkan på bondesamhället och jordbruket, och det var i denna turbulenta tid som en väv av händelser och omständigheter vävdes samman, vilket politiskt motiverade en strävan efter ökat välstånd.
Det finns en lång lista på olika händelser i Svensk historia som inte sällan var förknippat till krig som föranledde till ekonomiska reformer. Ett historiskt viktigt sådant inträffade redan år 1701, då en förordning utfärdades till kronobönderna. Denna förordning gav dem möjligheten att köpa sina egna hem, sina ”hemman”, från staten och bli självägande. Detta kan vara en av dem viktigare förordningar inom Europa med facit i hand. Denna förordning ändrade möjligtvis kursen i bondesamhället i Sverige (till skillnad från Frankrike där böndernas verklighet försämrades i fördel till adeln…). För bönder i Sverige innebär detta en öppning mot personlig frihet och framgång utan att direkt inse den direkta inverkan köpen hade på Sveriges ”finansiell stabilitet” och därmed fortsatta finansieringen av krig.
År 1717 kom ytterligare en uppmärksammande händelse som ytterligare förstärkte behovet av reformer. Landshövdingar runt om i landet blev på kung Karl XII:s befallning tillsagda att utvärdera mängden spannmål som lagrats i ladorna. Rapporterna som kom in visade sig vara bedrövliga och vittnade om behovet av förändringar. Trots dessa indikationer och diverse monetära turer med Karl XII & Von Görtz höll de styrande fast vid sin enväldiga makt knappt något år till innan frihetstiden då makten skifta från kungen över till ständerna (adel, präster, borgare & bönder!).
Det var i denna tid av politisk oro och ekonomiska utmaningar som det vardagliga talesättet ”spara i ladorna” myntades. Ladorna representerade ett livsviktigt lager av spannmål. Dessa förråd var inte bara avgörande för att upprätthålla en känsla av trygghet utan också för att finansiera både krig och kris.
Så i skuggan av konflikter och ekonomiska svårigheter växte Storskiftsreformen fram som en påminnelse om den komplexitet som präglade Europa då och som onekligen rimmat dåligt även idag med senaste årens ökande inflationsutveckling i världen.. som gör att Mat säkerhet, Krig och Ekonomiska påfrestningar återigen igen gör rubriker, men idag samtidigt ur ett perspektiv där en global klimat kris tvingar fram reflektioner som tyvärr negligerats för länge.
Vilka nationella/internationella reformer som stundar när vi skriver denna texten, vet vi ej ..men det finns miljö mål 2030, 2045, 2050… Första målet inser dock allt fler som något vi inte kan uppnå om inte alla vill ha en förändring. Dvs. om inte majoriteten jobbar mot dessa mål, kan dom enda målen som satts upp uteslutas och vi som samhälle, land, jord går en än mer extremt oviss framtid till mötes.
Därför har vi i Svalan börjat agera istället för att vänta på någon annan.
Vi har redan både teknologin & kunskapen och behöver inte uppfinna hjulet igen. Vi är tillräckligt många för att kunna säkerställa ett hållbart Svenskt småskaligt jordbruk i Sverige på dom allra flesta håll.
”1857 hade Stockholm fått sin 100.000 :e invånare, idag 2024 bor där ca 1.000.000 innevånare i samma stad”
Notera! 1857 hade Stockholm fått sin 100.000 :e invånare.. idag 2024 bor där ca 1.000.000 innevånare i samma stad. Vi är otroligt många som kan göra otrolig skillnad både vad gäller miljön och bidra till att fylla ladorna igen. Om du vill hjälpa Svalan med etablerade fler små-bruk? Boka upp dig på våra andels kassar, skänk en peng eller köp lokalt producerat för att underlätta förutsättningarna för alla små lokala jordbrukare i dessa tider med betydande uppförsbackar!
Då som nu finns där ekonomiska realiteter som behöver prioriteras, men med sunt förnuft inser vi att dom snabba lösningarna kostar mer på sikt än dom långsiktiga. Låt inte jorden utarmas mer! Låt varken den svenska eller utländska jordarna gå samma öde till mötes som penningvärdet gjorde under Karl XII som näst intill försatte Sverige i konkurs. Låt därmed inte jorden bli så fattig att den tillslut inte kan producera näringsrik mat vilket kommer kosta oss hälsa, stress och världen än mer nöd..
Ät närproducerat, både för hälsan skull och för en tryggare social framtid med Svalan!
Kom tillbaka om senare i sommar, för del tre för att förstå varför små jordbruk behöver spelar en allt större roll i förhållande till det stora hela! Ha det bäst och njut av säsongens grödor! Mvh / Yannick😇
