Idag under första maj demonstrerar många för arbetarrörelsens återkommande kamp för bättre förutsättningar och villkor. Därmed också en lämplig tid att reflektera över hur vi brukar jordens resurser som vi alla är beroende av. Hur kan vi återkommande garantera bättre förutsättningar för en hållbar framtid i jordbruket och samtidigt hedra dom som kämpat för rättvisare förutsättningar inom jordbruket som för ca hundra år sedan var yrket som i majoritet utövades av medborgare i Sverige? Låt oss titta närmare på vårt arv..
Runt 2300 f.Kr., under den äldre bronsåldern, ägde en fascinerande utjämning rum i södra Sverige. Den resulterade i att liknande grödor odlades och samma djur hölls i hela regionen, från söder till mellersta Sverige. Spännande nog finns inga skriftliga källor som bekräftar om detta var resultatet av planerade reformer av dåtidens ledare. Men det är mycket möjligt att detta utjämnande inträffade, antingen genom utbyte av kunskap mellan byar och gårdar och ökad handel.
Historiskt sett har människor haft en djup respekt för jorden. Det har manifesterats genom mytologi och ceremonier som tjänat som sätt att förhålla sig till den naturliga världen och försöka påverka den positivt. I Sydamerika, för flera tusen år sedan, ägnade man vördnad åt Pachamama, medan i den keltiska tron, omkring 400 år före Kristus, var Cernunnos en central figur. Därför är det inte förvånande om religiösa läror har påverkat samtida jordbruks debatter i regioner runt om i världen som präglades av stora utjämningar.
Men låt oss nu fokusera på några jordbruksreformer som faktiskt finns dokumenterade som har ägt rum under de senaste 200–300 åren. Dessa reformer var inte bara inriktade på vad vissa kallar ”intensivt jordbruk”. Jag skulle vilja argumentera för att dessa reformer befäste allt mer ett sätt bruka jorden. Detta berörde inte enbart Syd- och Mellan Sverige, utan stora delar av Europa och så småningom hela västvärlden.
Det hela sker genom skiftesreformerna, växelbruk, genom introduktionen av effektiva hästdragna redskap (plog), som så småningom mekaniseras, varpå konstgödsel, bekämpningsmedel, växtförädling och mycket annat som i många fall vart bra för produktionen men allt för ofta inte uppmärksammats som utarmande av jorden och det naturliga odlandet i århundraden.
Ur ekologisk synvinkel gäller numera att det mesta av jordbrukets näringsämnen och energi kommer ur gruvor, kraftverk och fabriker, inte ur jordmånen, ängarna eller skogen. Den senare har blivit en egen gödsel- och energislukande industri. Samtidigt har det öppna landskapet blivit både en nostalgisk dröm och ett miljöproblem.
Historien har en hel del att lära oss om hur vi kan vårda våra jordar, särskilt i länder som det vackra Sverige. Men det är som om vi har glömt en del av vårt agrara arv, trots att vi har dokumenterade bevis att grunda oss på. Tänk på detta: En av de hittills äldsta skriftliga inspelningarna om jordbruk kommer från sumeriska skrifter någonstans mellan 1700 och 1500 f.Kr. Ja, du läste rätt, flera tusen år sedan! Och den första historiska anteckningen om jordbruk i Skandinavien? Den kommer från Pytheas i Massalia (nuvarande Marseille) på 300-talet f.Kr.
Pytheas, en äventyrare av rang, reste genom Europa och hörde talas om ett ännu mer avlägset land. Där var havet fruset, och natten varar halva året. Det regnade så mycket att säd måste tröskas inomhus. Dessa berättelser ger oss ett fönster till de tidiga jordbruksmetoderna och klimatvariationerna i olika delar av världen. Denna fakta är mer än gamla historier – den är en skattkista av visdom för framtiden!
Även om vädret inte tycks förändrats så mycket sedan Pytheas resa, är det helt klart att mycket har hänt med lantbruket/jordbruket dess jordar. Framförallt tycks balansen mellan teknologi och hållbarhet kontinuerligt hamnat i skym undan. Rachel L Carson på 60-talet i boken ”Tyst vår” ger viktiga insikter kring hur detta gjorts på bekostnad av miljön och dess ekologi.
Teknologi och industrialisering har haft stor påverkan på jordbruket och dess utveckling. Men en tydlig försämring sker konkret under Jordbruksreformerna som införs mellan redan 1600 och 1800-talet! Som fokuserar i allt högre grad på teknologiska innovationer och på maskiner för att öka produktionen, genom t.ex ”the moldboard plow” som standardiserar nyttjandet av plogning.
Plogning som idag, eventuellt är en av den största klimat bovarna i det konventionella jordbruket sett till odlingsmetod och främsta anledningen till att våra jordar torkar ut och leder till stora klimat problem. Plogningen dödar den biologiska mångfald som behövs för att producera näringsrik mat. Teknologiska förändringar har även skapat en större distans mellan människan och naturen, än vad många skulle våga tro, men att stå handfallna till denna realitet är inte ett alternativ (för Svalan). Vi vill finna tillbaka till en balans och som den vise gamle Konfucius sa..
”Vår största ära ligger inte i att aldrig falla, utan i att stiga varje gång vi faller”
– Konfucius (Kong Qiu 551 f.Kr.-479 f.Kr)
Något som ingiver hopp i mig är att världens jordbruks historia uppdagas ännu från alla kontinenter och vi blir bara rikare och klockare desto längre bak vi kommer i människans historia (KNOW THYSELF!). Vi bör värna om insikterna från jordbruksreformerna, både dess goda som negativa som ovärderliga. Genom att säkerställa att dom negativa konsekvenserna, är något som inte får upprepas.
Industrialisering av jordbruket tänker jag fokusera mer på i nästa artikel som blir än mer lokalt förankrad bild med fokus på hur Sveriges jordbruksreformer förändrade jordbruket och samhället här hemma 🙂
