Så i de två tidigare inläggen har vi presenterat begreppet regenerativt jordbruk genom att definiera vad det inte är. Vi har också presenterat de svåra problem vi människor och livet i stort står inför här på jorden och som regenerativt jordbruk kan vara en del av lösningen på.
Det har skrivits studier om hur dåligt definierat regenerativt jordbruk är. Allt från nya certifieringar med väldigt specifika definitioner till tänkare som menar att begreppet inte kan förklaras utan bara levas, som en slags zen koan, brottas på scenen. På detta vill många starka intressen gärna vinkla begreppet till att passa dem.
Vi tycker dock att det går ganska bra att sätta fingret på.
Regenerativt jordbruk strävar efter att bygga upp livet i jorden, öka den biologiska mångfalden, binda och cirkulera kol i matjorden, öka jordens kapacitet att hålla vatten och få bort gifter ur jorden och maten den genererar. Man strävar även efter att cirkulera näring lokalt (helst på den egna gården men åtminstone i den omgivande bioregionen). Detta uppnås med många olika metoder och tekniker avsedda för de unika omständigheterna på platsen. Det kan vara allt från att införliva trädalléer på fält till att täcka jorden med stora mängder organiskt material till att odla täckgrödor och mycket mer.
Genom att gynna mikrolivet i jorden som är växternas näringsbas kan myllan frambringa näringstäta friska produkter som ger våra kroppar bästa möjliga förutsättningar för hälsa och välmående. Så även insikten om att mänsklig och biosfärisk hälsa är tätt sammankopplade är en viktig del i begreppet. Precis som vi får en vackrare miljö när vi ökar biologisk mångfald får vi också godare mat.
Att på ett sinnrikt sätt samverka med naturens egna processer och dra nytta av de tjänster som denna bjuder på gratis kan man kraftigt minska på input och även öka avkastningen. Många saker ger en orättvis bild av avkastningen från det industriella jordbrukets kontra det regenerativa. Subventioner, uppblåsta markpriser, billig men ändlig energi, nedärvd rikedom i de stora jordbruksföretagen osv. Men sida vid sida, allt annat lika, ger det regenerativa jordbruket otroligt mycket mer värde, särskilt över lång tid. Även om det som nämnts tidigare går att regenerera jorden utan rättvisa förhållanden mellan människor är en del i dagens regenerativa rörelse en rättvis fördelning av vinster bland intressenterna. Kanske måste det också vara så om folk som jobbar på marken ska ha sinnesfrid och passion nog över till det kreativa arbete som krävs när man jobbar i sann relation med naturen.
Det hela kan ganska lätt sammanfattas som bra miljö, bra mat, bra jobb. Detta är vad vi på Odlingsbolaget Svalan brinner för och strävar efter.
Om du vill veta mer är du varmt välkommen att skriva till oss med dina frågor. I framtida inlägg kommer du kunna läsa mer om vilka specifika metoder och sätt vi använder oss av för att bygga ett regenerativt jordbruk där vi verkar.
